måndag 29 april 2013

Om fundamentalanalys

Den senaste tiden har jag sett många vilsna själar som verkar missförstått vad fundamentalanalys (FA) är för något och vad man kan förvänta sig om man investerar utifrån ett sådant synsätt.

Inledningsvis vill jag ha sagt att FA har ingenting att göra med att förutse marknadens irrationella svängningar. Det innebär även att en FA inte är felaktig bara för att ett bolag (kortsiktigt) värderas åt det ena eller andra hållet.

Det finns ingen knivskarp definition av FA, men i kärnan handlar FA om att försöka prognosticera ett bolags framtida utveckling genom att analysera dess fundamentala egenskaper. Vad är fundamentala egenskaper? Jag skulle säga att det är egenskaper som har med det specifika bolaget att göra; egenskaper man kan finna genom att analysera räkenskapsmaterial, ledning och ägande, konkurrensfördelar, konkurrenter och marknader.

Grundtanken är väldigt enkel. På lång sikt följer ett bolags värdering dess vinstutveckling (då avses ”riktig vinst” som är underbygd av utdelningsbart kassaflöde, inte ”Alliance Oil-vinst” där ägarna vid årets slut måste skjuta till mer pengar för att bolaget ska överleva trots att bolaget visar vinst i resultaträkningen).

Varför är jag så säker på att bolags värdering på lång sikt följer vinstutvecklingen i bolaget? Jo, för att det alltid funnits och alltid kommer finnas investerare som vill äga bolag som genererar fin avkastning.

Vad kan man förvänta sig om man investerar utifrån väl underbygd FA? Om man investerar i bolag med fina fundamentala egenskaper såsom, men inte begränsat till, starka finanser, stabil historik, gynnsam ägarbild, bra ledning, stabilt kassaflöde, bra affärsidé, konkurrensfördelar m.m. som samtidigt värderas billigt eller rimligt kan man, på lång sikt, förvänta sig fin avkastning. Man måste dock vara införstådd i att på kort sikt kan precis vad som helst hända.

FA tar inte sikte på när något kommer inträffa, endast att det är troligt eller mindre troligt att något tids nog kommer inträffa. I mitt tycke, om man fokuserar på vad behöver man inte fundera över när speciellt mycket (kan naturligtvis inte dras in absurdum).

När jag säger att precis vad som helst kan hända kortsiktigt syftar jag både på ”med företaget” och värderingsmässigt. Marginaler kan gå upp och ner beroende på alla möjliga faktorer, tillfälliga problem såsom inkörningsproblematik med lager kan inträffa m.m. och marknaden kan (kortsiktigt) värdera bolag både upp och ner helt utan stöd i bolagets fundamentala egenskaper.

Så länge bolaget följer ens långsiktiga plan ska man inte oroa sig över om marginalerna tillfälligt viker p.g.a. investering i ny produktionskapacitet eller om vinsten störtdyker p.g.a. tillfällig etableringsproblematik utomlands. Detsamma gäller om marknaden är irrationell och handlar ner fina bolag. Att ett fundamentalt välmående bolag (tillfälligt) handlas ner är inte skäl att justera ner sin bedömning av intrinsic value eller att sälja – tvärt om, när ett bolag blir billigt ska man helst behålla sina aktier och ännu hellre köpa fler aktier.

Bara för att man i sin FA konstaterat att ett bolag har fina fundamentala egenskaper och är billigt innebär inte att bolaget inte kan bli ännu billigare. Och om bolaget skulle råka bli ännu billigare betyder det ej heller att den fundamentala analysen är felaktig.

Oberoende vad som händer på kort sikt (tillfälliga problem eller irrationell värdering) ska man som Peter Lynch uttrycker det ”stick around as long as the original story makes sense”.

Sammantaget kan man säga att FA handlar om vad som sannolikt kommer ske, inte när det sker.

tisdag 16 april 2013

Tankar om guld

I fredags gick guldpriset ner ca fem procent och igår fortsatte raset då guldpriset tappade ytterligare ungefär tio procent. Idag är guldpriset dock upp något.

Nu när guldpriset gjort ett litet nosedive tänkte jag nedteckna några tankar om guld.

Jag riskerar förvisso att göra en och annan läsare lite upprörd, men i mitt tycke är guld ett relativt uselt tillgångsslag. Vid sidan av ett visst dekorativt värde, viss nytta inom industrin samt att det kan användas till t.ex. pennspetsar har guld ett (mycket?) begränsat användningsområde. Dessutom avkastar guld inget. Det spelar ingen roll hur länge man äger en guldtacka. En guldtacka förblir alltid en guldtacka och det enda man kan hoppas på är att någon annan kommer och köper guldtackan för mer än vad man själv betalade.

Vart jag vill komma är att guld (som det fungerar idag) har ett visst värde för att vi säger att det har ett visst värde snarare än för att metallen rent faktiskt har detta inneboende värde, jämför t.ex. med järn som inte alls beter sig på detta vis.

Det är helt upp till var och en, men personligen är jag inte speciellt sugen på att äga ett sådant tillgångsslag i investeringssyfte (till tänka på hur guldpriset utvecklats det senaste årtiondet är jag sannolikt i minoritet, detta stör mig dock inte).

onsdag 10 april 2013

På jakt efter tillväxtbolag (del 2)


Som jag skrev i förra inlägget har jag inte gjort något inköp sedan i januari. Anledningen till detta är en ny investeringspolicy som jag håller på att inkorporera. För närvarande går alla mina likvida medel till att bygga upp trancher. När det är gjort ska jag börja investera i aktier igen - givet att de bolag jag är intresserad av inte handlas till överpris.

Anledningen till att jag författade inlägget "På jakt efter tillväxtbolag" är kort och gott att jag vill vidga mina vyer och läsa på om för mig nya bolag eller eventuellt återbesöka bolag jag tidigare ratat. Det hade naturligtvis varit jätteroligt om jag hittade ett litet wonderful company jag inte tidigare kände till som jag kan äga långsiktigt. Det finns ett flertal bolag i listan nedan som jag inte känner till. Kanske ett av dem är ett litet wonderful company? Vi får se.

Jag kan redan nu säga att jag kommer titta på alla bolag som nämnts i kommentarerna, vilka av dem som leder fram till analyser som publiceras här på bloggen kan jag dock inte svara på, det får framtiden utvisa.

De bolag som nämnts i kommentarerna till förra inlägget är följande (i bokstavsordning):
  • Addnode
  • Amorim Group (Portugal)
  • Cellavision
  • Clarksons (Brittiskt)
  • C H Robinson (USA)
  • Creades
  • Diadrom Holding 
  • Dignitana
  • Doro 
  • Eurocon Consulting
  • eWork
  • Formpipe Software
  • Kopparbergs Bryggeri
  • Getinge
  • Nederman Holding
  • Ngs
  • Nolato
  • SAP (Tyskland)
  • Opus Group
  • Pricer
  • Readsoft
  • Trelleborg
  • Truworths (Sydafrika) 
  • Trygga Hem Skandinavien
  • Vitrolife 
  • Xvivo

Jag är tacksam för de förslag jag redan fått. Det är dock inte för sent att inkomma med förslag. Om det finns någon som vill dela med sig tar jag tar tacksamt emot fler förslag.

måndag 8 april 2013

På jakt efter tillväxtbolag

Beklagar dröjsmålet. Kommentarerna är nu besvarade. Jag har haft väldigt mycket på jobbet de senaste dagarna.

Nu när börsen står högt har min investeringstakt minskat kraftigt. Jag har faktiskt inte gjort några inköp sedan i januari och för den som läst mina inlägg de senaste veckorna har sett att jag funderat mycket kring just hantering av likviditet i portföljen.

Hur som helst, jag tänkte höra om det finns någon läsare som känner till något välskött tillväxtbolag, gärna med starka finanser och gynnsam ägarbild, som jag ännu ej analyserat här på bloggen. Stort eller litet, välkänt eller okänt, svenskt eller utländskt spelar ingen roll, jag tar tacksamt emot förslag på bolag som jag kan titta närmare på.

söndag 7 april 2013

Företagsanalys AQ GROUP

Aktietorgsnoterade AQ GROUP AB är ett Västeråsbaserat bolag med affärsidén att utveckla, tillverka och montera system och komponenter till krävande industrikunder. Bolaget är verksamt inom följande affärsområden: elskåp, kablage, speciella teknologier, OEM produkter, formsprutning, plåtbearbetning och induktiva komponenter.

Koncernen har lite drygt 3300 anställda, varav ca 75 procent i tillväxtländer utanför Sverige.

OBS! "Kurs" är taget från graf och inte från räkenskapsmaterial.



Hållpunkter från ovanstående sammanställning (och årsredovisningarna)
  • Balanslikviditeten (2011 års siffror) uppgår till 2,40. Rörelsekapitalet är 459 Mkr större än långfristiga skulder. Räntebärande skulder uppgår till 60,8 Mkr, vilket motsvarar drygt 5,5 procent av balansomslutningen. Bolaget är således relativt konservativt finansierat.
  • Intjäningsstabilitet. Den (genomsnittliga) årliga EPS-tillväxen uppgår till -4,1 procent de senaste tre åren, 4,02 procent de senaste fem åren och 11,24 procent de senaste sju åren.
  • Utdelningsstabilitet. Direktavkastningen har pendlat mellan 1,8-3,8 procent, förnärvarande ungefär 2,5 procent.
  • Peter-Olof Andersson (grundare) innehar 35,0 procent av kapitalet och rösterna. Claes Mellgren (grundare) innehar 35,6 procent av kapitalet och rösterna.
  • Både Claes Mellgren och P-O Andersson sitter naturligtvis i styrelsen. Med anledning av dessa båda herrars stora ägande i bolaget finns starka incitament att förvalta det väl.
  • ROE har legat runt 25 procent, men har nu de tre sista åren legat mellan 11-14 procent. CAPEX brukar ligga runt 25 procent +/- fem procent (undantag för 2009 då CAPEX uppgick till 84 procent). OE/E ligger runt 1 (undantag 2009 då OE/E uppgick till 0,15).

Att AQ GROUP är noterat på aktietorget avskräcker en aning, men det finns tydligen planer på att ta sig in på Nasdaq OMX, se AQ GROUP: Inbjudan till årsstämma, punkt 12. En noteringsprocess kan dock ta flera år, beroende på hur långt bolaget idag har kvar för att uppfylla noteringskraven.

Vid en kortare genomgång av bolaget finns ett antal faktorer som tilltalar mig. Starka finanser, gynnsam ägarbild och trovärdig ledning, bra historik, relativt stort kundbas i någorlunda spridda branscher samt att bolaget är litet och kommer kunna fortsätta växa under många år framöver.

Omsättningsökningen 2002-2011 har varit ganska linjär (väldigt fin utveckling), rörelseresultatet följde med fint fram till 2008. Rörelseresultatets utveckling 2009-2011 har varit mindre smickrande. Det skall bli spännande att se om man bolaget arbeta sig tillbaka till tidigare års marginaler.

Sammantaget ser AQ Group ut som ett välskött industriföretag med relativt goda möjligheter för fortsatt fint värdeskapande.

lördag 6 april 2013

Investeringsteoretiska tankar (del 2)

Nu tänkte jag fortsätta där jag slutade med förra veckans investeringsteoretiska tankar.

--------------

Jag har funderat en del kring hur mina (för närvarande) tre trancher ska användas. Som jag ser det finns två alternativ: 1) en flexibel approach innebärande att trancherna kan användas så snart en aktie faller under förutbestämda gränser eller 2) att trancherna endast kan användas på "inköpsdagen" varje månad, dvs. tillsammans med mitt månatliga inköp.

Fördelen med den flexibla approachen är att den är flexibel, dvs. att ett sådant förhållningssätt gör det möjligt att t.ex. köpa aktier mitt i månaden precis efter att ett portföljbolag kommit med en halvdålig rapport som marknaden överreagerat på. En nackdel är att det blir fler inköpsdagar och därmed sannolikt högre transaktionskostnader. Den flexibla approachen skulle dock onekligen innebära ett timing-moment samt fler beslut att fatta, vilket jag känner mig mindre komfortabel med. Att endast tillåta sig använda trancherna på inköpsdagen kommer sannolikt även skänka sinnesro eftersom man då kan sluta fundera på om man missar bra köplägen mitt i månaden.

Det kan kanske tyckas tråkigt, men tills vidare kommer mina trancher endast användas på inköpsdagen.

--------------

De månatliga inköpen tänkte jag skall understiga det belopp som jag överför till aktieportföljen varje månad. Inköpet skulle kunna vara säg 80 procent av överföringen. Exempel. Man överför 10 tkr till portföljen varje månad. Av dessa 10 tkr går säg 8 tkr till inköp och resterande 2 tkr läggs till räntesparande. Man gör då ett skapligt inköp varje månad, samtidigt som man möjliggör för trancherna att "självläka". Annorlunda uttryckt, en del går till inköp direkt och en mindre del används till framtida inköp nästa gång marknaden gör ett nosedive.

--------------

Att belåna portföljen känns logiskt. Avanzas "superlånet" har nu utlåningsränta om 2,49 procent (effektiv årsränta 2,52 procent). Eftersom, utlåningsränta < min förväntade avkastning borde jag låna. Jag tror dock att man med belåning, som med allt annat, genomgår en normaliseringsprocess. I början kanske 10 procents belåning känns mycket, tre år senare sitter man med 25 procent och funderar på att öka till 30. Vid framgångar skulle detta sannolikt kännas genialt. Men plötsligt händer det som inte kunde hända.. Nej, tack. Jag kommer även fortsättningsvis hålla min privatekonomi obelånad. Jag kan i denna del rekommendera att Du läser The rise and fall of Andy Zaky av Philip Elmer-DeWitt om Du inte redan gjort det.

Åter igen, det kan tyckas tråkigt, men jag är en stor förespråkare av direktägande av riktiga aktier för riktiga pengar.

fredag 5 april 2013

Anekdot om pensionssparande


Jag förmodar att de flesta av mina läsare är långsiktiga och relativt pålästa investerare. Förmodligen kommer detta inlägg inte tillföra något nytt, men om jag kan hjälpa någon har inlägget gjort sin nytta.

När jag blev anställd på den byrå där jag idag arbetar tecknades ett antal försäkringar för mig och en tjänstepensionsplan upprättades. I samband med detta fick jag träffa den försäkringsmäklare som byrån brukar anlita. Efter att ha svarat på en lång rad frågor om familjesituation m.m. kom vi till frågan om hur min tjänstepension skulle investeras.

Försäkringsmäklaren rekommenderade en aktivt förvaltad fond och berättade om alla tänkbara fördelar som aktivt förvaltade fonder medför, såsom att fondförvaltaren kan begränsa förluster när börsen går ner och maximera vinsterna när den går upp m.m. För den som inte är speciellt påläst kan detta låta som ett bra förslag.

Jag orkade inte argumentera med karln, utan svarade något i stil med att "mmm, det låter intressant, jag tar den", men tänkte samtidigt att jag skulle beställa min personliga kod och byta själv.

När min personliga kod väl kom tog jag en titt på vad det egentligen var som jag blivit rekommenderad. Jag kommer inte ihåg exakt hur mycket förvaltningsavgiften uppgick till, men jag hade naturligtvis blivit rekommenderad en hutlöst dyr fond som investerade i fem andra svindyra fonder tillhörande samma fondbolag. Med andra ord hade jag blivit rekommenderad en sinnrik lösning där jag under många år framöver skulle bli mjölkad i flera led. Det är inte så farligt att ligga i en sådan fond under några dagar, men det hade varit ett otrevligt uppvaknande att upptäckta detta efter säg 40 års tid.

Jag gjorde ett liknande "experiment" för några år sedan när jag besökte min lokala husbank och önskade sätta upp en IPS. Husbanken var "ärligare" än försäkringsmäklaren, men jag blev även då rekommenderad en fond med betydligt högre avgifter än vad jag personligen känner mig komfortabel med.

Idag ligger min IPS hos Avanza, vilket jag är väldigt nöjd med (inga avgifter och tillgång till Avanza ZERO). Både IPS och PPM investeras i enlighet med vad jag beskrivit i ett tidigare inlägg.

På tal om förvaltningsavgifter och pension kan det även nämnas att det fanns en intressant upplysning i "årsbesked för din allmänna pension" som skickades ut för en tid sedan. Den genomsnittlige pensionsspararen betalade år 2012 en total fondavgift (PPM) om 0,32 procent, vilket t.ex. kan jämföras med mina 0,03 procent.

Som jag skrev inledningsvis har Du som läsare säkert full koll på detta. Om Du däremot inte valt Dina fonder själv rekommenderar jag att Du tar en titt på vilka fonder Du har. Det kan finnas betydande belopp att spara.